Lantlig romantik från Duro

Gammalsvenska tapeter har blivit något av ett begrepp bland tapetälskare, något som är lätt att förstå eftersom Duros Gammalsvenska kollektion på papper har varit aktuell sedan 1968 då den släpptes första gången. Flera mönster har blivit folkkära klassiker och lever vidare i nya Gammalsvenska kollektioner medan andra mönster tillkommer då intresset för tapethistoria och olika tidsepoker växer och tar nya riktningar.

Från Ramjsö i Ljusdals kommun kommer förlagan som Ramsjö är baserad på. Den inskickade tapeten i Wienerjugend-stil producerades mellan 1910-1920. – Köp Ramsjö här!

Gysinge är en så kallad gobelängtapet och var vanlig under 1910- och 1920-talen. Idén var att tapeten skulle påminna om textil. Mönstret är typiskt för 1910- och 1920-talen och kontrasterar mot den rådande sena jugendstilen. Köp Gysinge här. 

Tapetförlagan till Börsjö är från omkring 1865-1890. Dessa typer av mönster användes för både tak och väggar. Som taktapet började den här typen att slå igenom i Sverige först under 1870- och 1880-talet. Redan omkring 1800 började innertaken i Frankrike prydas med takmålningar och tapeter. Det skulle dröja till slutet av 1800-talet innan det fick genomslag i Norden. Köp Börsjö här.

Förlagan till Svindersviken finns på det ståtliga och välkända sommarnöjet Svindersvik i Nacka utanför Stockholm. Mönstret är i typisk rokoko med fantasifulla kinesiska inslag. Köp Svindersviken här. 

Förlagan till tapeten Hemmingbo var tryckt på lumppapper och återfanns tapetserad i Västmanland. Huset den satt i har daterats till andra hälften av 1700-talet. Kombinationen av snedställda rutor med en liten blomma var en av rokokons mest uppskattade mönster. Köp Hemming bo här. 

Mönstret som Renshammar bygger på hör till den nyklassistiska stilen som blev populär under sent 1700-tal. Förlagan tapetserades i en sängkammare på gården Renshammar i Hälsingland 1784. Köp Renshammar här. 

Det var vanligt att man bearbetade målade väggar med olika verktyg för att få en yta liknande den i Söderby. Söderby matchar de flesta tapeter i Gammalsvenska QuickUp men fungerar också fint i rum där man vill ha ett lugnt och avskalat intryck. Köp Söderby här. 

I våra Duros arkiv hittades tapetförlagan till Astrid, ett mönster som där betecknas som ett mönster i nyrenässansstil. Förlagan kan dateras till 1860-1890. Köp Astrid här.

En av de mest populära stilarna under 1800-talet var nyrenässansen, som började sitt segertåg under 1850-talet. I nystilarna sökte man en viss stämning och stil snarare än direkt historisk korrekthet. Formerna hämtades från äldre mönsterböcker och omarbetades till nya varianter. Förlagan till Magasinet är en tapet i nyrenässansstil, som daterats till 1865-1890. Fragmentet återfanns i Duros egna arkiv. Den sirliga medaljongen var omtyckt och levde kvar i nästan oförändrad form ända fram till sekelskiftet. Köp Magasinet här. 

Förlagan till Britas hus kommer från en gård i Bergby, Gävleborgs län. Gården är en släktgård med anor från 1600-talet. Tapeten speglar sin tid med stora slingrande blommönster. Britas hus är gårdens huvudbyggnad och stod klar 1895. Ursprungstapeten sitter i husets salong. Salongen har en elegant stil och tapeten har de stora slingrande blommönster som var mycket vanliga under slutet av 1800-talet. Köp Britas hus här.

Tapeten Högstatorpet är daterad till ca 1870. Det stämmer väl överens med det sena 1800-talets blandade stil. Mönstret är tätt, blommorna lite bulliga och sammankopplade med rokoko-ornament. Färgerna var under den perioden ofta dova och mörka, med inslag av guld. Köp Högstatorpet här.

Lydias gård är namngiven efter Lydia som skickat in tapetfragmentet i Jugendstil. Stilen som kännetecknas av stiliserade och mjukt slingrande växter spred sig snabbt under 1890-talet och början på 1900-talet. Köp Lydias gård här. 

Mönstret Duro1938 återfanns i Duros egna skissarkiv och är daterat till 1939. Under den här tiden blev geometriska former och fantasiblommor populära och ersatte den tidigare mer naturalistiska Jugendstilens blommor. Köp Duro1939 här. 

Fler inlägg